Frånsett allt annat att med att vara ganska umsig så gör det en förbaskat tråkig. Väldigt litet har hänt sedan förra texten. Jag har tappat förtroendet för en leg. byråkrat som inte heter Milda Tvivelstreck. Milda (till yrket psykolog) var den som kunde ha skickat mig rätt. Hon tyckte absolut att jag skulle försöka få vård för min utslitenhet som kulturarbetare, det har gått fem år sen sist jag försökte…

…sedan bevisade hon att inget mirakel skett med det offentliga sen dess. Det senaste, kanske sista samtalet var nu när jag ringde tillbaka och berättade att man visst behöver remiss för att nå en praktisk liten kurator (en såndär som både kan prata och ordna med praktiska saker när man inte längre orkar själv, eller så har man sagt mig). Jag var tillochmed på Det Stora Sjukhuset och frågade i egen hög person. Det hade hon kanske inte räknat med.

Samtalet svalnade till ungefär -30°C. Så föreslog hon att jag skulle träffa allt utom egentligen henne.

”Läkare för sjukskrivning, ekonomisk rådgivning för ekonomin. Stadsförvaltningen har - - - - -”

Nej. Lektion nummer ett: Kulturarbetare har inte ekonomi att rådslå om. Det är som att prata pluttifikation med Pippi Långstrump.   

Två: Har du inte ekonomin så har du som din egen ägandes träl och ensamföretagare rätt till upp till hela 80% av noll SEK i fall av sjukdom. (Vi blir alltså aldrig sjuka. Ve oss, om vi blir det ändå.) --- Men inte hur lång tid som helst, förståss. Sen får vi noll procent av noll. Tack goa doktorn. Tack för att doktorn försökte.

Till sist gav mig Milda Tvivelstreck en tid, men så motvilligt att jag fick rysningar. Henne hoppas jag orka avboka i dagarna innan det är försent. Och så hoppas jag hitta någon annan som kan visa mig rätt. Till dess kan jag bara konstatera att remisskarusellen spinner fort och bra även i år utan minsta gnissel. Håll hårt i enhörningen, giraffen eller vad ni nu har…

…Det känns väldigt futtigt. Jordens största länder styrs av galningar, hela planeten hotar brinna upp, men här måste man slåss mot sina egna små livsproblem i ett rikt litet land där de egentligen inte skulle finnas. Men det är så det är. Håll hårt i stången! Och varning för den lila elefanten, jag tror att den sitter löst.

#vårdkarusell, #vårdlabyrint, #psykolog #doktor #elefant