Understundom vistas jag i samma kök som min hulda och väldigt omtänksamma moder. För att inte trötta läsaren med den Wienkongress som avancerad matlagning kräver, d.v.s sådant som är ännu mer avancerat än att koka ett par ägg, så bör jag nöja mig med att berätta om annandagen, då jag vid frunchtiden* verkligen höll på att begå äggkokning.

Jag kom faktiskt så långt att jag hann sänka ned dem i en liten vattenfylld gryta och salta. (Det hindrar eventuella vitor från att rinna ut om ägget spricker.) Härnäst var min plan att låta vattnet koka upp och sen Låt stå! --- i ungefär tre minuter och femton sekunder.

Dumt nog vände jag ryggen till i två minuter och var tio steg åt ett annat lömskt ärende, vilket i det köket betyder att man står utanför köket. Dumt!

Det visade sig att min hulda moder, som gjort sin morgongymnastik och ägnat hela den dittillsvarande förmiddagen åt viktiga åligganden som att sortera pennor och noga väga ett kuvert m-e-d frimärke dock hade tid och ork över till att förbarma sig över dessa vind för våg lämnade ägg.

Jag återvände. Vattnet hade börjat sjuda i den noga övervakade grytan. Sådant kan näppeligen överlåtas på barn på fyrtiofyra år. Där stod min hulda moder, som pietetsfullt höll en stor gristermometer, modell tjockt aluminiumrör med gedigen kvicksilverskala, doppad i den lilla grytan. Föreläsningen kunde börja.

Ägg behöver inte stormkoka. De ska ha sextiofem grader för att inte bli gröna och vattnet ska bara sjuda i exakt tio minuter. Ägg är trevligast som hårdkokta. Du vill väl ha hårdkokta ägg?

”Jag tar en kort promenad”, sade jag.

När jag precis kom utanför dörren tecknade min hulda moder genom köksrutan (knack knack) att äggen (och min promenad) var klara om exakt fem minuter. Det lyste av värme och omtanke därinne.

Vårfåglar kvirrade och kvittrade, den halvtinade solen värmde diskret och jag ägnade min tid i det fria åt att så litet som möjligt kontemplera precis fasta äggvitor med härligt halvrinnig gula. Ägg som ägg. En rask promenad på trehundra sekunder får upp aptiten.

Därmed lämnar jag läsaren, som säkert har lika viktiga saker att bestyra, och besparar er en redogörelse för hur mer avancerad matlagning går till. Den skulle nämligen kunna bli riktigt lång och petig. 

-----------------------------------fotnot:

*Frunchtiden är naturligtvis den tid som ryms mellan frukost och lunch.

-----------------------------------div. taggar:

#ägg #matlagning #omtanke #annandagpåsk #kokaägg

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  En säck full med feghet, en med elakhet och sist men inte minst en säck fylld till brädden med renaste dumhet. Med innehållen väl blandade så får du en bra redning till Krabba à la Jante. Men märk väl att du inte kan utesluta någon ingredien...

I coronavirustider blir det plötsligt uppenbart att detta samhälle är litet onödigt som det ser ut annars. En större mängd människor uppmanas jobba hemifrån eller inte alls, och det går hur bra som helst. Bankerna får enorma summor för att inte krasc...

Jag hörde plötsligt en drillen drill som blev rena trösteni trädet där, en koltrast!som glömde att det blivit höstenNu vill jag gärna ha receptetpå fågelenergiatt få flaxande leva i nuetom det så är på pinfärsk daggmask! och kvittrande strunta i rest...

Frånsett allt annat att med att vara ganska umsig så gör det en förbaskat tråkig. Väldigt litet har hänt sedan förra texten. Jag har tappat förtroendet för en leg. byråkrat som inte heter Milda Tvivelstreck. Milda (till yrket psykolog) var den som ku...

Jag har lärt mig ett nytt ord. Ums. Först var det var roligt att prova: "Dagen är väldigt umsig." "Igår umsade jag." (I Norrland kan man nog även o-umsa, precis som man kan oåka skidor eller oplocka svamp.) "I backen låg en stor och fin ums fr...